Inte för att han vunnit VM och EM utan därför har han vunnit VM och EM

Det här tog ett tag och jag har nu funderat klart. Det är helt klart svårast att lista dom bästa fälttävlansryttarna eftersom det faktiskt handlar om 3 grenar. Det är lite lustigt i fälttävlan faktiskt måste jag erkänna för det kan ibland accepteras att man är jättedålig i dressyrmomentet om man är bra i terrängen och ibland även tvärtom.

Men skall man vara helt krass så är man ingen bra fälttävlansryttare om man inte kan leverera i alla 3 grenar för hur du än vrider och vänder på det så innehåller fälttävlan 3 grenar och inte bara ett terrängmoment, ett dressyrmoment eller ett hoppmoment.

Det finns verkligen vissa ryttare som är helt super terrängryttare men som av någon anledning inte kan eller inte vill lära sig rida dressyr eller att rida hoppning.  Ingen nämnd och ingen glömd men jag förstår inte hur man kan satsa på en sport helt och fullt och i stort sett alltid vara felfri i terrängen men ändå bli oplacerade för att man inte kan rida dressyr eller hoppning?? Helt allvarligt, dressyren i fälttävlan ligger på Msv nivå och det är inte såå särskilt hög nivå att det är en omöjlighet att förbättra.

 Hoppningen efter att man ridit terräng är svårare  än många kan tro. Man måste nästan ridit den själv för att förstå hur svårt det är. Hästarna kan vara pigga och fräscha i huvudet men är ofta långa efter terrängdagen och trötta och sega i benen som tuggummi. Så man kan inte rida på för mkt framåt för då blir dom ännu plattare och man kan inte samla ihop dom heller för då orkar dom inte hoppa upp sig så egentligen skall man göra minsta möjliga på en häst som behöver massvis med hjälp och hur lätt är det?  Det är dock tråkigt att det är den hoppningen allmänheten får se och att dom dömer hoppningen i fälttävlan efter det. Men jag lovar att inte ens Ninja hade hoppat så fantastiskt efter 10 minuters terrängrunda så snälla sluta döm och säg att fälttävlanshästar inte kan hoppa för det stämmer verkligen inte i de flesta fall. Här spelar ryttarens skicklighet in hur dom har hushållit med krafterna i terrängen men inte ens i alla fall kan man säga att så är fallet men självklart hoppar en del hästar bättre än andra det kan man inte komma ifrån.

Så därför går en hel del ryttare bort på min lista av bästa fälttävlansryttare och kvar blir dessa och observera att det är helt min egen subjektiva uppfattning av ryttarna.

1. Michael Jung

Han såg jag för första gången 2005 när jag var ute och tävlade i Europa i CIC3* klass. Det är lätt ett understatement att vi tävlade mot varandra även om vi red i samma klass. Jag var med och red och han typ vann =) Men jag var imponerad redan då.

Han är min nr uno  och inte för att att han är Världsmästare och Europamästare utan för att han rider så otroligt okomplicerat  i alla 3 grenar , det ser inte ut som om han egentligen ändrar så mkt  momenten emellan utan han rider med samma röda tråd genom alla tre momenten vilket får hästen att känna igen sig och känna sig trygg. och därför har han vunnit VM och EM, ja förutom att han rider jäkligt bra och har turen på sin sida men det är ju många som gör och har.  Det är ett koncept jag själv tror på mycket men som är svårare sagt än gjort. Ingrid Klimke rider med samma tänk men har väl inte lyckats med sin häst att prestera i hoppningen så därför är hon god reserv.

Terrängen VM -2010

http://www.youtube.com/watch?v=lFnRmePZCNw






2. Mark Todd

Visst nu är han gammal och kanske inte riktig hänger med de yngre ibland men herregud vilken ryttare egentligen, sådan känsla för att få ut det mesta möjliga ur det minsta möjliga, det är få förunnat. Vann Badminton för fjärde gången i år som 55 åring!!  RESPEKT!!

Så hade vi en hoppryttare kvar då..

Jag tror jag väljer ännu en Michel fast nu då Robert, en helt fantastiskt fransk ryttare som rider väldigt okomplicerat och klassiskt och har visat att ridsport det kan man hålla på med upp i 60 års åldern och ändå utvecklas. Vilken annan sport gäller det ????

Noll action för tillfället så därför listar jag dom bästa ryttarna i respektive gren!

Händer absolut ingenting för tillfället, hästarna är på halvvila kan man säga. Så jag tänkte fördriva tiden lite här med att lista mina favoritryttare i respektive gren samt motiveringen till varför jag just valt dessa ryttare.
Det är ju alltid svårt att bara nämna en enda så jag tänkte nämna två stycken per gren och jag börjar med de självklara inom dressyren och en hoppryttare för där behöver jag inte ens fundera. Hoppryttare nummer två och fälttävlansryttarna blir inte lika lätt att lista så därför avvaktar jag lite med dom till nästa blogginlägg.

Dr Reiner Klimke, så klassiskt som det bara kan bli. Helt outstanding i mina ögon och dressyr som dressyr skall ridas och långt ifrån dagens flashighet och cirkus. Det känns som han skulle kunna ta vilken medioker häst som helst och göra dressyrhäst av och det är dressyr för mig.  Även om den typen av häst inte skulle kunna vinna bland dagens Totilas och Uthopia så föredrar jag ändå Klimke any day.

http://www.youtube.com/watch?v=pzG-0TyTuMs


Hubertus Schmidt

Lika enastående som ovanstående med samma kvalitéer. Titta och njut and say no more...

http://www.youtube.com/watch?v=LSLzVt5fT6I

Hoppningen

Rolf-Göran Naturligtvis! Inga konstigheter, har utvecklats till en superryttare helt enkelt. Har sett honom rida alla slags möjliga och omöjliga hästar genom åren. Fanns ingen som var mer värdig till guldet än Roffe. Det är bara att ta av sig hatten!!

http://www.youtube.com/watch?v=wvaj-If_VD4

Programridning LA:4 med mörkgrå filmblogg

I tisdags var jag iväg och red en programridning för Britt Hammar med mörkgrå, han missade ju sin dressyrtävling i oktober pga hovböld så jag tänkte det kunde vara bra att få en hint hur man låg till utbildningsmässigt. Vi red LA:4 och red ihop 68.53% vilket innebär att jag tror vi kan få iallafall runt 64-65% på tävling i denna klassen. Vi kämpar fortfarande med bärigheten i framförallt galoppen som är  i framvikt fortfarande då han inte riktigt vinklar om bak och sätter sig tillräckligt mycket. När han blir mer bärig sedan så kommer vi också kunna utveckla mellangångarterna och ökningarna mer. Något jag får träna på i vinter.

http://www.youtube.com/watch?v=tmc1zKPkaKU

Träning hemma hos ljusgrå bildblogg

Idag skall ni få följa med mig och ljusgrå på en träningsrunda i evighetsskogen, jag har lärt mig en runda som tar lite mer än 1 timme om man travar och galopperar. Mobilkameran är ju inte den bästa så kvaliten på bilderna är väl inte de bästa.

                                                         Först hämtar vi ljusgrå i hagen

                                                            Uppvärmning i skritt och trav

Efter en bra bit kan man om man vill hoppa lite

                                                 
                                                               Sen hoppa lite större

Det dyker även upp naturliga bäckar att skutta över, ljusgrå hoppar fortfarande stooort över

                                                           
                           När som helst är det bara till att vika av upp iskogen om man vill klättra

Nice....

Första delen av en galoppbacke

Sen planar den ut lite innan det går upp igen

                                                                  
                                                       Sen går det upp igen

Och ännu mer uppåt

                             

                                                     Och ännu mer...

                                                      Tills man slutligen når toppen

                                                   Sen skrittar vi hem igen

                                                  
                                                       Och så får vi lyfta på benen en bit oxå

                                               
                                         Här kommer vi tillbaka till samma skog fast åt andra hållet

Och så hemma trött och ganska nöjd ändå

Tja man kan säga att det är lätt att träna fälttävlanshästar här, detta är en av de rundor där jag vet att jag inte kommer rida vilse,  jag vågar mig inte på att experimentera med nya vägar än så jag håller mig till de jag kan hitta.

Ljusgrå har åkt hem!

Vilket innebär att älskade Hille står i stallet igen :)  Ljusgrå behöver ut och vandra i skogen ett tag kände jag och det finns inget bättre ställe för detta än just hemma hos ljusgrå. Från stalldörren kan man rida rakt ut i evigheternas evighet. Vi sadlade på Hille, ljusgrå och 3-åringen  blup och red  över stock och sten och bäckar! Fantastisk duktig 3-åring som bara hoppar över allt som ingenting. Blir nog en fin blivande fälttävlanshäst för någon i framtiden.
Vi har haft fantastiskt fint väder så i fm var det hoppträning med Ferlin ute i solskenet, mkt bommar och cavallettis tillsammans med hinder så att han får jobba, vilket var väldigt nyttigt för honom och för mig som har en tendens till att lägga mig i för mkt när det inte behövs. Men så otroligt härligt att fortfarande kunna vara ute, nästan bättre väder nu än på hela sommaren, skulle lätt kunna gå att rida ett par fälttävlan nu utan problem!

Började klippa på Hille men saxen gav upp, blev till att skaffa andra skär. Hille som inte alls egentligen har tänkt sig en framtid som innebär lugnare arbete skall få gå KM i dressyr i MB:4 i slutet av månaden. Det skall blir riktigt kul att träna till det, alltid roligt att rida på utbildade hästar när man ridit unghästar ett tag.

Lite hoppning, tävling, Hickstead, Lotta Björe och uppretade fälttävlansfolk och lite av varje

Det är ju knappast full rulle nu på senhösten för de flesta fälttävlansekipage och jag är inget undantag. Jag har ju varit hopp-handikappad i min hand ett tag men det har ordnat upp sig nu. Har kommit iväg ett par gånger på hoppträning med hästarna. Planen var att båda hästarna skulle hopptävla i söndags på Onsalas lokala hopptävlingar men när det gäller unga hästar så kan man aldrig planera något.

 Ljusgrå har börjat växa och blir lätt trött i kroppen då han för tillfället inte orkar hålla ihop sig själv så det blev att jag strök honom och han får ta det lugnt ett tag. Mörkgrå startade en klass , en 110 med 4 fel. Det positiva var att han var väldigt avslappnad, annars vart vi lite ringrostiga och kom lite för nära hindren, men efter att ha fått sådana bannor av hopptränaren att inte hoppa av för långt ifrån så var detta nästan för bra ;) Nåja...

Gårdagen för mig slutade ju tragiskt nog med att jag såg den fina hopphästen Hickstead ramla ner död på hoppbanan och i samband med detta kläckte Lotta Björe ur sig en negativ och korkad kommentar om fälttävlan som har retat upp fälttävlansfolket. Möjligt är att Lotta är helt omedveten om detta vilket iof nästan är ännu värre...  Detta innebär iallafall att fälttävlansfolket har börjat att organisera upp sig för att kräva att tex OS skall kommenteras av någon som har kunskap om sporten och inte av en hoppnisse som är negativt inställd till sporten redan från början. Det var tyvärr inte första gången Lotta Björe kommenterat negativt om fälttävlan, hon kommenterade ju fälttävlanshoppningen från OS i Hong Kong på ett minst sagt bedrövligt sätt utan minsta inblick i hur det är att rida hoppning efter en krävande terrängrunda. Vi får se hur det utvecklar sig men förhoppningsvis kan vi också få en Expertkommmentator värt namnet och inte en kommentator som är expert på något annat än det som visas i rutan.

 Nu är planen att klippa hästarna, sådant trist som man drar sig för och som man bara vill leja bort. Eftersom det inte kommer dyka upp någon på stallplan och erbjuda sig så blir det väl att ta tag i det nu i em. Först ut idag är mörkgrå som kommer få en fin kostym bestående av ett täcke på ryggen, det har funkat rätt bra vid utväxt och fällning faktiskt, blir inte för fult och dessutom vill jag spara päls över ryggen och benen.  Naturligtvis ligger skären kvar där jag packade ner dom förra hösten vilket innebär att stalltomten inte lämnat in skären på slipning och därför så måste min sax vila ett dygn innan det blir dags för ljusgrå att besöka skräddaren. Håll tummarna för att saxen orkar till ett par pälsar nu så kanske jag kan få tid att lämna in skären till nästa höst :o

Dressyrfilm Hille

Hille får var med på ett litet hörn ibland.. Hille har tävlat lite sporadiskt även denna säsong lite hoppning och så var vi ju med i Div 1 laget i dressyr som vi vann ganska överlagset. Vi vann 2 omgångar av 3 och kom 2:a i en omgång. Vi vann finalen överlägset och Hille och jag var placerade individuellt i varje start. Jag red MsvC i alla omgångar kändes lagom enkelt för honom nu på gamla dagar.

Hille MsvC:2 Kungsbacka i mars
http://www.youtube.com/watch?v=qT8yjFYM9to

För öppen i formen!

Ja, det var nog den mest använda kommentaren i mitt dressyrprotokoll på Ljusgrås dressyrdebut  i LB:2 idag! Det förekom hela 10ggr. Fast jag kommer fortsätta rida honom "för öppen i formen" och vänta tills eftergiften i överlinjen och nacken har infunnit sig. Vi blev sågade fast ändå inte? Hur är det möjligt?.. Det måste man nog vara dressyrdomare för att förstå. Jag har alltid trott att det allmänna omdömet speglar ritten i övrigt, men jag har nog haft fel. Skall man gå på det allmänna omdömet så skulle jag blivit underkänd i de flesta moment däruppe då jag hade tre stycken 5:or dvs på framåtbjudning, lösgjordhet och ryttaren och effekten av hjälperna. Men i programmet hade jag 4 stycken 5:or, lika många 7:or  och resten 6:or. Så egentligen var det rätt hyfsat bra om man läser poängen i programmet men läser man allmänna omdömet så var det mesta underkänt?? Sen vet jag inte varför "för öppen i formen" ibland blev en 5:a och ibland blev en 6:a? Lottomaskinen måste varit framme igen som jag nämnde i mitt förra blogginlägg ;)

Vad hände i programmet då? Lite ostadig i formen stundtals, ett par galoppinslag i traven i slutet då han var lite trött, obefintlig mellantrav, sen tyckte jag han kändes lite seg.  57.66% blev resultatet.

Mörkgrå fick tyvärr avstå sin ritt i LA:3 då han hade trampat in tåkappan i hoven förra veckan och fick en liten inflammation, surt när det var tävlingar på hemmaplan!

                                            För öppen i formen?

                                         Sågad, eller inte? Vem vet....

                                       

Jag vet iallafall att det enbart är hoppning kvar på programmet för detta året och att en rivning är 4 fel oavsett om hästen är för öppen i formen eller inte ;)

På återseende!

Träning och förberedelser inför en fälttävlan

Jag kommer här ta upp lite hur jag förbeder mörk och ljusgrå inför en fälttävlansstart och även rent allmänt hur mina tankar går om vad jag vill att mina hästar skall kunna innan jag tar ut dom på en fälttävlan och även hur jag tänker innan jag går upp en klass. Hmm detta inlägg blir liiite i längsta laget men jag hoppas att ni orkar läsa!

Jag är ju uppfostrad i en gammal skola där jag har inpräntat sedan ponnytiden att man skall klara att rida dressyr på samma nivå man har tänkt att hoppa på och det passar ju ypperligt när man håller på med fälttävlan så detta motto har jag anammat och försöker följa så gott det går. Jag tycker det är en bra riktlinje att ha när man utbildar en fälttävlanshäst och en filosofi jag har är att jag försöker hålla mina dressyrpoäng och hoppresultat  när jag kliver upp en klass för får man sämre poäng eller river mer  i en högre klass så har ju ingen utveckling skett egentligen. 

Det handlar även såklart även om dagsform och hur domarna dömer osv , en del ligger högt och en del ligger lågt i skalan men jag har lärt mig under åren att om grundridningen verkligen är på plats blir man väldigt sällan ojämt/orättvist bedömd. Eller iallafall mindre sällan.. och  nåja när det är fler domare än en så är ju chansen rätt så mkt större.. Hmm dressyr är det en sport egentligen eller ett lotteri?

 I hoppningen kan det ju oxå vara upp och ner naturligtvis och man kan ju ha ett ner alltsom oftast  men river man mer hinder än vad man är felfri på en bana så kanske man bör spetsa till träningen lite till.

I dressyren tänker jag så att det är viktigt att hästarna är lydiga och välgymnastiserade sedan är det givetvis ett stort plus om dom rör sig bra, jag har ju varit rejält bortskämd med Hille som rör sig som en riktig dressyrhäst men dom dagarna är över nu när man sitter på ponnytravaren mörkgrå  som inte har så särskilt mkt gratis om vi tänker gångmässigt. 

På mörkgrå har jag fått fokusera väldigt mycket på lydighet och jämnhet i programmet för att komma upp i hyfsade poäng och vi har har kunnat hävda oss relativt bra ändå trots ponnygång. Mörkgrås styrka i dressyren är en bra skritt och att han är jämn och flippar sällan ut. Svagheterna är att han fortfarande har lite dålig bärighet, har lite svårt att vinkla om bak och trillar gärna på näsan om man inte har honom tillräckligt på sätet så mina dressyrpass inriktas mycket på övningar som gör att han måste vinkla om bak. Detta har inneburit tex att vi har fått mer schwung i traven vilket faktiskt har gett en del 8:or i travprogrammet samt även i längningarna! Yippie yaya vad glad man blir när man får poäng som man verkligen jobbat för! 

Ljusgrå har mer gratis i dressyren, betydligt större gång och mer naturlig bärighet vilket gör hans dressyrpass rätt enkla för min del än så länge vilket är oerhört tacksamt! På honom är det i stort sett bara att rida på och göra övergångar och att jobba på lösgjordheten.

           Hille riktig dressyrhäst? No way Jose´ om man frågar honom själv!

                                 

                                          

I hoppningen som är det momentet jag är allra sämst i (måste ha med åldern att göra) så är det träning och åter träning som gäller för att inte bli ringrostig, jag slänger gärna in flera hopptävlingar under säsongen oxå för att hålla ringrostigheten borta. Jag försöker hoppa så nära en fälttävlan det går , helst dagen före om det fungerar för hästarna i dressyrmomentet vilket det gör på båda mina grå hittills. 

Hoppningen blir svårare och svårare i fälttävlan så det gäller att kunna rida utan nerver och hålla sig lugn i det momentet för man har oftast inte råd med några rivningar och när hoppningen ligger sista dagen gäller det att kunna hjälpa till att hålla ihop sin häst då dom oftast är lite segare i benen och långa i kroppen efter terrängrundan dagen före. 

Några filosofier jag har fångat upp från en av mina tränare är att ha hästen väl gymnastiserad lösgjord, stark och lydig i markarbetet /dressyrarbetet så att hästen inte behöver hoppa så mkt på sin kapacitet hela tiden utan den kan den spara på tills det verkligen behövs istället, allt för minsta möjliga slitage.

 Jag försöker även tävla hoppning minst en klass över fälttävlanshoppningen hela tiden så att hästen är väl förberedd för det momentet då det alltid är svårare att gå in och göra hoppningen direkt efter dressyren som man gör på alla endagarsfälttävlan. Varför är det så då? Jo eftersom man inte automatiskt hamnar i den vanliga hoppegaloppen efter att ha klämt in dom på en dressyrbana utan gärna hamnar i dressyrgalopp = undertempo vilket innebär att man får dålig rytm och kommer i botten på hindren  förövrigt en fälla dom flesta fälttävlansryttare någongång har hamnat i. Det känns inte lika hemskt om man är van att hoppa 10-20cm högre på vanlig banhoppning ;)

Jag brukar lösa det problemet genom att galoppera på riktigt ordentligt på framhoppningen dvs mycker mer än jag gör på vanlig ren banhoppning, ibland är det dock svårt pga platsbrist då brukar jag ta ett rejält varv runt hoppbanan innan startsignal.  

Både ljus och mörkgrå är bra hoppare och har inga direkta svagheter mer än de fel jag gör dvs inte galopperar genom kurvorna tillräckligt , eller sitter och måttar för mkt eller annat som gör en vansinnig. Mörkgrå kan dock vara lite för tittig ibland som kan ställa till det. 

                                        Mycket hoppträning, mest för min egen del.

                                        

I  terrängen är det träning och åter träning som gäller för att hästarna skall känna sig hemma med de olika hindertyperna och att ryttaren ska få in tempot i kroppen igen efter en hel vinter i ridhus,  jag försöker få till minst 2- 3 terrängträningar innan start vilket inte är helt lätt här på isiga västkusten. När tävlingarna drar igång i skåne i början-mitten på april har vi på de senaste åren kanske bara haft barmark i någon vecka eller två. Har man en rutinerad häst kan man ju köra terrängtränings-liknande banor inomhus medans de yngre mer orutinerade hästarna behöver komma ut på terrängbanorna. 

I ljusgrås fall blir det kanske att stå över de första tävlingarna på säsongen tills man kan åka ut och träna ordentligt innan och i mörkgrås fall skulle det tex kunna fungera att ha en terrängträning och starta säsongen med en debutant. Jag brukar lägga in en del terrängträningar under säsongen oxå dels för en själv och dels för att prova på lite fler svårigheter tex olika linjer, större vattenhinder dock aldrig för stort. Jag försöker oxå komma ut på så många olika banor som möjligt, dock är vi något begränsade häruppe med den biten så det blir ju oftast Hermanstorp, Falkenberg, Lundåkra som man åker till. Hemma har jag en grav, en vattengrav och ett vattenhinder att träna på iallafall och det kan ju hjälpa till något.

Mörkgrås styrka i terrängen är att han har en stor vägvinnande terränggalopp när man väljer att utnyttja den han känns väldigt säker att rida på hinder då han är hinderklok, lydig och väldigt lättreglerad och han går på ett vanligt tränsbett vilket jag är tacksam för så länge det varar,  hans svaghet är att han fortfarande är lite tittig och lite spänd men det börjar försvinna mer och mer och då känns det som han skulle kunna hoppa det mesta utan problem.

Ljusgrås styrka är oxå en stor galopp och han känns oxå väldig säker att rida på hinder då han är hinderklok, lättereglerad, cool och otittig men ändå försiktig. Svårt att säga mer efter en enda start så jag får nog återkomma om det.

                                             Mörkgrå träning i Hermanstorp

                                            

Vad det gäller Konditionsträning för hästarnas del så blir det  ingen organiserad galoppträning så länge hästarna går debutant och lätt klass utan det blir vanliga uteritter med galopp där det är lämpligt och skritt och trav på grusvägarna, och de terrängträningar och tävlingar dom går,  sedan inför enstjärnigt börjar jag organisera upp galoppjobben mer och gärna i backe, Nu har jag hittat en optimal backe hemma hos ljusgrå´s matte , en skidbacke på fint gräsunderlag, undrar vad hon säger om detta he he...

Ryttaren bör ju naturligtvis också vara vältränad och särskilt när man har tänkt att rida fälttävlan, det är inte bra att bli trött när man rider terräng då man kan göra misstag som kan sluta illa. Jag skall inte sitta här och verka hurtig för jag tränar inte som jag borde göra, jag har dock konditon fortfarande för att rida på den nivån jag gör för tillfället men det kommer bli spinningpass och springturer i framtiden då jag inte längre rider tillräckligt många hästar om dagen för att hålla min kondition i schack. För att rida terräng på ett bra sätt är även balansen A och O och har man ingen naturligt bra balans kan man skaffa en pilatesboll som är suverän att träna på. Eller börja gå på lina....

I nästa blogginlägg:

Dressyrtävling

Ljusgrå, vem är det?

I slutet av juni kom det en 173cm hög 5 åring till mitt stall som snabbt fick namnet ljusgrå. Han skulle egentligen bara stanna i två veckor då Hille skulle få ledigt och gå på bete hemma hos ljusgrå men nu är det oktober och hästarna står kvar på respektive ställen.

                                                       Ljusgrå 3 år

 Ljusgrå gick som 4 -åring semin i hoppchampionatet och kvalitén så det känns inte mer än rätt att han får ta det lite lugnt som 5 -åring pga sin storlek. Vi har hittills gjort 2 hopptävlingar, en pay&jump, en dressyr CR och en debutantfälttävlan. Kvar på tävlingsplaneringen finns en dressyrtävling och ett par hopptävlingar innan det är dags för vintervilan.

                                             Kungsbacka augusti-tävlingarna

                                         
                                                 
Fälttävlansdebuten gjordes i Falkenberg 21 augusti, en perfekt inbjudande bana att debutera på, öppna ytor och hinder placerade så att man kunde presentera dom för hästen  i god tid.  Debuten var planerad tidigare men pga en något upprörd 5 åring som under en period vägrade att befinna sig i något som kunde likna dressyrform så valde jag att vänta tills han hade förlikat sig med sitt öde. Det gick rätt snabbt ändå tills han kom i en hygglig arbetsform så att jag kände att det går att manövrera runt den här stora hästen på en 20x40 bana utan att riskera att försvinna bort i periferin. Dagen till ära gick dressyren i ridhus så det skulle ju krävt en del ;)

66% eller på fälttävlansspråk 51 straff i dressyren kände vi oss nöjda med och lägg till en felfri hoppning så låg vi tom på placering inför terrängen. I terrängen red jag ganska lugnt redan från början och hade nog dragit på mig en 10 sekunder över tiden när vi kom till vattnet, nu var funktionärerna extremt snälla vid vattenhindret för jag kom undan med 20 straff där vilket är en vägran. Jag hade nog dömt för två vägringar där... minst! Vi stod där och trampade lite innan han beslutade sig för att gå ner. Men det är unga hästar så det är bara att träna vidare på förtroendet.

                                            Genom vattnet en lärdom rikare

                                 


Det positiva var att förutom vattnet så gick det som tåget och det fanns inga tveksamheter någonstans, ett lite stort hopp på graven bara men det är fullt naturligt för en ung häst som inte sett särskilt många gravar i sitt liv.

                                           Graven i Falkenberg

                                       


Kort youtubeklipp från banhoppning och en liten terrängsnutt

  http://www.youtube.com/watch?v=mEnV7WgTgjw


Nästa blogginlägg:

Träning och förberedelser inför en fälttävlan, vad skall hästen kunna? Vad krävs för/av ryttaren? Hur jag förbereder mina hästar.

Fälttävlanssäsongen är slut

Det blev ingen start för mig i Gärds... Jag hade markkänning för några veckor sedan och skadade lillfingret och delar av handen, ja precis där man måste komma när hästen när man hoppar så det har inte fungerat så bra i ridningen när hinder har varit inblandat. Jag provade in i det sista men nähä. Nåja det kommer en ny säsong!

Kvar är nu 1 dressyrtävling i oktober och en hel drös med hopptävlingar att välja på i november på hemmaplan. Vem som skall starta var, är inte riktigt klart än. ..... eller jo var är ju klart eftersom alla tävlingar är på samma ställe ;)

I nästa blogginlägg:

Ljusgrå då, vem är det?

Svårigheter och banbyggnad i de olika klasserna

 Många har undrat vad jag menade med den typ svåraste 100-klassen i landet och eftersom mina hoppnisse-vänner inte riktigt har greppat det här med terräng och svårighetsgrader så tänkte jag delge min syn på det hela. I hoppningen så är ju 110 110 och det är ju inte så mkt man kan göra med det mer än kanske vattenmatta eller inte, en svårare linje eller inte. I terräng är det helt annorlunda och det kan det vara stora skillnader på banornas utformning  och svårighetsgrader även om det är samma klass. En del 100 klasser är plättlätta och ligger närmare 90-klass (debutant) med knappt några svårigheter och en del 100 klasser (lätt) ligger närmare enstjärnig (msv) med alla svårigheter även om hindren är mindre. Vad som också påverkar svårigheterna är ju hindrens placering som i banhoppning men skillnaden är ju att terrängen  kan vara kuperad, det kan vara träd och buskar i vägen vilket gör att samma hinder kan vara jättelätt att rida på eller jättesvårt beroende på hur banbyggaren har placerat hindret i förhållande till anridningen. Vissa hinder ser inte hästen förrän i sista sekunden, eller när dom hoppat föregående hinder osv.

 Som banbyggare skall du bygga för både de som debuterar i klassen och för de som är rutinerade, så inte för svårt och inte för lätt, klassen är ju dessutom förberedande och  kvalklass till enstjärnig och ja då gäller det ju att man inte bara ridit på banor som ligger närmare 90-klass än enstjärnigt för då blir ju steget upp enormt stort. Vad som spelar in för ryttarens del är ju hur många förberedande klasser man har ridit innan och hur rutinerad man är som ryttare. Vi har ju kvalsystem från de lägsta klasserna och det krävs 2 felfria 90 klasser för att få starta 100 klass. Pärlan hade gått 8st  90-klasser (varav 5 felfria)  innan sin debut i 100 klass då det krävdes för honom men någon annan häst kanske bara behöver gå sina 2 starter. Problemet är att för många rider sina 2 starter när dom skulle behövt göra 8 starter innan dom går upp en klass och då kan ingen banbyggare i världen lastas för den kommande katastrofen.

Hur bör det byggas då? Ja där finns det lika många åsikter som det finns banbyggare. Min personliga åsikt är att jag gillar när det som i Trossnäs finns med alla olika hindervarianter i de lätta klasserna för jag tycker man skall utbilda unghästarna på detta redan från de lägsta klasserna då hindren är lägre och jag tror att dom flesta håller med om det. Dock finns det ju saker som underlättar som tex att hindren är väl infångade för de gröna hästarna, att anridningarna kanske inte är i de svåraste laget eller att det finns ett alternativ på de svåraste hindren. Med alternativ menar jag att den finns en enklare väg att ta till , dels om man fått ett stopp på den raka svårare vägen eller om man inte vill gå den raka svårare vägen utan välja den enklare vägen som då istället tar längre tid. En del hinder har som alternativ att man bara kan ta den enklare vägen om man fått stopp på den svåra vägen och då är det oftast i en kombination där b-hindret finns i två upplagor så när man fått stopp så rider man runt och hoppar ett annat hinder vid sidan om. De hinder som har alternativa vägar är streckade med svart på själva inflaggningen.

Hinder som ofta har alternativ är tex vattenhinder och det byggs in för att inte ta död på hästarnas självförtroende totalt när dom fått stopp genom att man inte tvingar in dom i samma svårighet en gång till utan dom får ta ett lättare språng innan dom hoppar vidare på banan. Här är det också viktigt för banbyggaren att ta ställning till vilka hinder som skall ha alternativ, det får inte gå inflation i dessa heller så att man som ryttare kan kvala till en högre klass genom att bara hoppa på de alternativa lättare vägarna.

Ett bra ordspråk som jag tror Petrus Kastenman myntade är att det självförtroende  hästen har byggt upp under en massa år kan en dålig banbyggare rasera på en enda tävling. Jag lägger till att det gäller för ryttaren också angående hur man utbildar och rider sin häst i terrängen.  Det kan kanske ge lite perspektiv på hur svårt det kan vara att bygga en terrängbana men också hur mycket som krävs av ryttare och häst under en terrängritt.

Ferlin RH fälttävlanssäsongen 2011

Säsongen 2011 började jag med en hel del hoppning då han blev väldigt tittig och spänd bland färgade bommar och överhoppade sig var och varannan start. Märkliga djur till att förändras.

                                          Eeh 110 eller nej 140, eller??

                                       

Fälttävlanssäsongen började betydligt bättre i maj med seger i debutant i Hermanstorp,  helgen efter det debutant i Dagstorp som var betydligt sämre ur alla perspektiv, spänd,i alla momenten, visste inte vilken Pärlan han skulle vara på framhoppningen till banhoppningen för där stod ju även terränghinder?? Stackars förvirrade djur som sedan stod och snurrade på bakbenen i startfållan och någon mer än jag som har lyckats dra på sig ett stopp genom att stå och snurra ca 50 meter från första hindret? (nej inte ni hoppnissar menar jag inte för vi har andra regler).

Nåja att tävla fälttävlan 2 helger på raken är inte Pärlans melodi, det blir väl kanske lite för mycket i den där hjärnan. Därför förvisades Pärlan tillbaka till hoppbanorna ända till augusti och Styringes debutant som utlöpte väl med en felfri terräng . Eftersom vår fälttävlanssäsong är så fantastiskt planerad blev det även start helgen efter i Falkenbergs debutant där vi blev sjua och fick en vit rosett. Nu började dock även hjärnan hänga med efter varje moment på Pärlan som mest var glad och taggad istället för vimsig och spänd.

                                          Ferlin glad i Falkenberg

                                          foto; Ellinor Annikki Persson

Det ledde till det briljanta beslutet att rida 100 klass i Trossnäs , för varför skall vi debutera på annat än den typ svåraste 100 klassen i hela landet?  Det bästa med hela tävlingen var att den gick på sand, och att jag fick hälsa på Barcelona då vi bodde över på stall RH dvs Ferlins barndomshem en timme från Trossnäs.

3:a efter dressyr och felfri hoppning det fattade jag rätt snabbt att det inte skulle hålla länge då jag gick terrängbanan. Fantastiskt fin, rejäl och utbildande 100 klass med ALLA typhinder smalhinder, spets, trakhener, grav+stock, brant halvcoffin, sunken road, ja inget mer fanns att önska utan möjligtvis att det inte hade stått DM med ljusa äpplen mot mörk bakgrund på hinder nr 4 där Pärlan la in en tvärnit och att det funnits en gran eller buske eller liknande som fångade in högerspetsen som naturligtvis reds ur vänstersväng. Där sa Pärlan ?? Men förstod direkt när jag gjorde anridning nr 2 vilket kändes skönt. Även på sunken road vart det ett ?? då han hoppade ner och följde vägen istället för att hoppa upp. Men även där gick det bra på anridning nr 2.  Det bästa var att han var glad och framåt hela tävlingen med spetsade öron och att poletten äntligen verkar ha trillat ner (ta i trä).

                                       

minifilm från terrängen obs! Lägg märke till de 3 sista bokstäverna i länken ;)

http://www.youtube.com/watch?v=GXbhWnIHFio


Nu är det bara Gärds kvar

Ferlin RH fälttävlanssäsongen 2010

Ferlin alias Pärlan alias mörkgrå , kom till mig på hösten som 5 åring och då var han relativt grön. Han är rätt sen i utvecklingen inte minst mentalt där han har svårt att ställa om sig till ett nytt moment och därmed snurrade till det rejält för sig förra säsongen då de flesta ft starter mest handlade om att stå på bakbena, hoppa ut från dressyrbanan och annat kul! Det enda som gick bra var när vi väl var ute på terrängbanan vilket var positivt. 4 starter i debutant gjorde vi förra säsongen varav 2 med felfri terräng och 2 med ett stopp vardera.

                                          Det klassiska fotot från Tranemo

                               

Presentation och fälttävlansbakgrund

Bakom fio döljer det sig en kvinna i sina bästa fälttävlansår som har samlat på sig en hel del rutin under åren i alla 3 disciplinerna. På ponny blev det mest hoppning och när det blev dags för lånehäst började intresset för fälttävlan vakna och vi red en hel del lätta klasser på tidigt 90-tal.

Med framförallt profilhästen Hills Bon -92 e:Hills Double xx- Bonaparte kan man säga att jag började min fälttävlanskarriär på riktigt och tillsammans har vi meriter tom svår internationell fälttävlan, Prix St George dressyr och 135 hoppning. Hille köptes in på våren 1998 som 6 åring från Johan och Tina Lundin och är idag en fräsch 19åring fortfarande still going strong men dock bosatt hos ljusgrås matte. Hille kommer alltid ligga varmast om hjärtat och är verkligen en sådan häst som man får once in a lifetime.

                                          Hille och jag i Bonn-Rodderberg CIC*** 2005

                                             Hille och jag i Kreuth, Tyskland CCI** 2004

                                       

Barcelona T -1994 e:Windwurf-Falstaff köptes in som 4 åring av Johan Lundin som oxå satt i sadeln på henne under breeders finalen i fälttävlan år 2000. Tillsammans med mig så har vi meriter i Msv i alla grenar och även internationell * fälttävlan. Idag är Barcelona som 17 åring läromästare hos mörkgrås matte samt även avelssto och betäcktes förra året med Baltimore 1178 , tyvärr dog hennes stoföl vid förlossningen och hon är inte ombetäckt  detta året.

                                           Barcelona i Falkenberg CIC*

                     

Fiorino -94 import Estland köpte jag som 6 åring och är faktiskt upphovsmannen till nicket fio. Fiorino var en fantastisk häst som gick som tåget i hoppning och terräng, tyvärr satte han i sig en massa kruskräppa i hagen som 7 åring vilket utvecklade överkänslighet och en del minst sagt märkliga symtom. Emellanåt var han dock fullt ridbar och vi har tillsammans meriter tom CNC* fälttävlan och 130 hoppning. Han tävlade inte sina sista år och jag tog beslutet att avliva honom 2008

                                          Fiorino i CNC* på Övedskloster

Nu rullar det på med nya hästar så here we go.....